En man kommer fram för att titta närmare på materialet, och jag gör mitt bästa för att övertyga honom om att han behöver en hel bunt papper. Det visar sig att han är psykolog, och han säger sig ha goda kunskaper i ämnet redan. Han frågar om jag engagerar mig i frågan på grund av att jag är anhörig. Jag berättar att jag själv har ADHD. Han undrar vilket behandling jag får. Jag förklarar att jag inte medicinerar men att jag arbetsminnestränat, och att patientutbildningen hjälpt mig förstå varför mitt liv i vissa avseenden varit ganska komplicerat. Han frågar om jag varit en vild tjej.
(Om man med vild avser en benägenhet för sexuella eskapader och narkotikakonsumtion måste jag tillstå att jag inte uppfyller kriterierna. Jag hoppas att psykologen inte blev alltför besviken.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar