Funktionshindermodeller - den ekonomiska modellen

I den ekonomiska funktionshindermodellen definieras funktionshinder som en begränsning i arbetsförmågan. Den mäter också i vilken grad funktionsnedsättningen påverkar individens lönsamhet, samt de ekonomiska konsekvenserna för individ, arbetsgivare, och stat. Konsekvenserna av funktionshinder inkluderar lägre inkomst för individen, lägre vinst för arbetsgivaren, och belastning av välfärdssystemet.

Den ekonomiska modellen används när man beslutar hur man kompenserar människor som på grund av sin funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga. Modellens stora utmaning är att utveckla och motivera en ekonomiskt försvarbar politik som ökar funktionshindrades möjligheter till anställning.

Arbetsgivare kan i viss mån betrakta publicitet som en godtagbar kompensation för att de anställer mindre lönsamma människor, men företag är sällan så altruistiska att de prioriterar samhällsansvar högre än vinst. Deras alternativ är att ge lägre löner till funktionshindrade, eller kompenseras ekonomiskt för att de anställer dem. Lönebidrag och nystartsjobb är exempel på det senare.

Är det bättre att gottgöra anställda med funktionshinder för förlorad inkomst eller arbetsgivaren för förlorad vinst? I det förra fallet understryker man ytterligare funktionshindrades begränsningar. Problemet med det senare är att korrekt uppskatta hur stor del av lönekostnaden som bör subventioneras. Och vad gör man med människor vars funktionsnedsättningar är så omfattande att de helt saknar arbetsförmåga?

Funktionshindermodeller - välgörenhetsmodellen

Välgörenhetsmodellen framställer funktionshindrade som ömkansvärda offer för tragiska omständigheter. Lösningen är att människor utan funktionshinder samlar in pengar och arbetar intressepolitiskt. Välgörenhetsmodellen utgör tillsammans med den medicinska modellen ofta grunden när man från ett utifrånperspektiv definierar och förklarar funktionshinder.

Välgörenhetsmodellen är problematisk i en rad avseenden.

• människor med funktionshinder vill inte, och bör inte, framställas som passiva offer för omständigheterna


• makten över funktionshindrades situation hamnar hos välgörenhetsorganisationer


• att framställa människor med funktionshinder som passiva och oförmögna leder till ökad diskriminering


• modellen är förbarnsligande och nedlåtande - funktionshindrade som åstadkommer något är duktiga och gör det trots sina svårigheter

Svidande kritik mot välgörenhetsmodellen återfinns på Getting the Truth Out.

Funktionshindermodeller - den religiösa modellen

Den religiösa modellen betraktar funktionshinder som en bestraffning. Orsaken är metafysisk. Till exempel kan den funktionshindrade eller en närstående ha syndat, eller vara ansatt av onda andar. Medfödda funktionsnedsättningar kan bero på handlingar i en tidigare inkarnation. Lösningen ligger i bön, botgörelse, eller andeutdrivning. För några år sedan kvävdes en autistisk pojke vid en exorcism. Modellen är starkt förknippad med framgångsteologi.

Jag skulle vilja påstå att teorierna om indigobarn och kristallbarn är en omvänd religiös, eller nyandlig, funktionshindermodell. (Den ansluter också till samhällsmodellen, eftersom man hävdar att barnen möts av bristande förståelse.) Orsakerna till barnens avvikelser är att deras själar kommer från andra solsystem. Lösningen är alternativ terapi, och att resten av mänskligheten når andlig upplysning.

Funktionshindermodeller - konsumentmodellen

Konsumentmodellen är motsatsen till expertmodellen. Den funktionshindrade är en kund, eller klient, som väljer passande tjänster. Den som tillhandahåller tjänsten fungerar som konsult eller anställd.

Att kunna välja mellan kommunens personliga assistenter och ett assistansbolag är ett exempel på hur modellen kan tillämpas.

Brukarinflytande - att de som behöver hjälp själva får definiera vilka behoven är och hur man bäst tillgodoser dem - kan sägas vara en väg i riktning mot konsumentmodellen.

Funktionshindermodeller - inledning

Efter ett oräkneligt antal koppar kaffe och många timmars läsning tror jag mig äntligen vara beredd att ta itu med den mastodontuppgift jag skjutit framför mig de senaste veckorna. Jag följer dagligen amerikanska diskussioner och debatter om funktionshinderbegreppet, och förvånas allt oftare över att liknande samtal inte förs här. De förekommer självfallet vid högskolorna och i inom politiken, men jag tror att även vi som omfattas av begreppet skulle ha nytta av en gemensam terminologi som beskriver upplevelsen av att vara funktionshindrad ur en rad perspektiv - främst beträffande bemötande, begränsningar, delaktighet, och valmöjligheter.

För att inte fullständigt trötta ut läsaren kommer jag att bryta ner texten i ett antal inlägg som beskriver de existerande modellerna. Inledningsvis måste jag emellertid redogöra för hur jag valt att översätta den engelska termen models of disability. (Den som redan nu känner en begynnande sömnighet kan gå direkt till inlägget om vad funktionshindermodeller egentligen är.)

I de svenska texter jag stött på används konsekvent begreppet handikappmodeller. Jag föredrar att använda funktionshindermodeller, med utgångspunkt i följande definitioner som någorlunda väl överensstämmer med Världshälsoorganisationens Klassifikation
av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

• En funktionsnedsättning är en fysisk eller psykisk avvikelse från normen.


• Ett funktionshinder är de begränsningar i aktivitet eller delaktighet som orsakas av funktionsnedsättningen i sig eller i samspelet med omgivningen.

Modellerna avhandlar i någon mån samtliga dessa definitioner, men rör sig i huvudsak kring funktionshinderbegreppet, varför jag också valt att lägga betoningen där.

Funktionshindrades rättigheter i EU

European Disability Forum driver en kampanj för att samla en miljon underskrifter. Målet är att få fram en lagstiftning som skyddar funktionshindrades rättigheter och bekämpar diskrimingering.

Ofta är namninsamlingar av det här slaget ganska tandlösa, men EU-kommissionen är skyldig att ta upp förslag som väcks av minst en miljon medborgare. En miljon underskrifter är inget omöjligt mål. Skriv på, och för budskapet vidare.