Funktionshindermodeller - den ekonomiska modellen

I den ekonomiska funktionshindermodellen definieras funktionshinder som en begränsning i arbetsförmågan. Den mäter också i vilken grad funktionsnedsättningen påverkar individens lönsamhet, samt de ekonomiska konsekvenserna för individ, arbetsgivare, och stat. Konsekvenserna av funktionshinder inkluderar lägre inkomst för individen, lägre vinst för arbetsgivaren, och belastning av välfärdssystemet.

Den ekonomiska modellen används när man beslutar hur man kompenserar människor som på grund av sin funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga. Modellens stora utmaning är att utveckla och motivera en ekonomiskt försvarbar politik som ökar funktionshindrades möjligheter till anställning.

Arbetsgivare kan i viss mån betrakta publicitet som en godtagbar kompensation för att de anställer mindre lönsamma människor, men företag är sällan så altruistiska att de prioriterar samhällsansvar högre än vinst. Deras alternativ är att ge lägre löner till funktionshindrade, eller kompenseras ekonomiskt för att de anställer dem. Lönebidrag och nystartsjobb är exempel på det senare.

Är det bättre att gottgöra anställda med funktionshinder för förlorad inkomst eller arbetsgivaren för förlorad vinst? I det förra fallet understryker man ytterligare funktionshindrades begränsningar. Problemet med det senare är att korrekt uppskatta hur stor del av lönekostnaden som bör subventioneras. Och vad gör man med människor vars funktionsnedsättningar är så omfattande att de helt saknar arbetsförmåga?

Autism på film

The New York Times har idag en artikel om autism på film. Rekommenderas.

Patientutbildning om ADHD

Till de mest värdefulla delarna av min behandling räknar jag patientutbildningen.

Ett halvår efter att jag fått min diagnos fick jag erbjudande om att gå en ADHD-kurs vid verksamheten där jag behandlas. Att jag inte erbjöds det omedelbart efter diagnosen var enbart en fördel. Som de flesta andra upplevde jag lättnad, sorg, och ilska i rask följd, och att prata om känslorna i det skedet hade för mig inte varit konstruktivt. Jag uppskattar också att verksamheten valde att kalla det ADHD-kurs istället för patientutbildning. Visserligen är det bara ord, men patient antyder att man har defekter som bör åtgärdas. Här såg man också våra styrkor.

Vid det första kurstillfället fick vi, efter att ha presenterat oss för varandra, se en av Vanna Beckmans filmer. Sedan diskuterade vi vad vi kände igen från filmen, och vad vi inte kunde relatera till. Mycket av diskussionen kom att handla om ekonomi, arbete, studier, relationer, mat, och medicinering. Vi valde själva vilka av dessa ämnen vi ville ägna följande kurstillfällen åt.

Följande fyra tillfällen pratade vi om våra valda ämnen två timmar, med avbrott för en stärkande och fiberrik fikapaus. Kursen leddes av arbetsterapeut och sjuksköterska som antecknade de strategier och hjälpmedel vi tipsade varandra om, såg till att alla fick komma till tals, samt plockade fram ytterligare information om ämnen som intresserade oss. Vid sista kurstillfället fick alla deltagare en pärm där våra tankar och idéer sammanställts.

Utöver att vi alla hade ett gemensamt bekymmer i form av problem med att reglera uppmärksamheten upptäckte vi snabbt att vi faktiskt inte var ensamma om andra egenheter. Att prata med någon annan som också är halvt ansiktsblind var upplysande.

Initialt var jag oerhört skeptisk till att tillbringa fem kvällar i sällskap med en massa jobbiga människor med ADHD, men såhär i efterhand kan jag medge att det hade terapeutiskt värde. Om jag skall vara fullständigt ärlig kan jag säga att det var något av det bästa jag gjort.



(Majoriteten av de som har ADHD får inte tillräcklig hjälp. Om du behandlas vid en verksamhet som inte erbjuder patientutbildning, och om upplägget intresserar dig, skriv gärna ut den här texten och visa för din läkare.)

Böcker om Aspergers blir film

Jag är socialt överstimulerad och totalt utmattad, varför dagens inlägg blir kort.

Warner Bros planerar filmer baserade på Daniel Tammets Born on a blue day och Mark Haddons Den besynnerliga händelsen med hunden om natten.

(Uppsnappat via Autism Vox.)

Ny metod för att diagnostisera ADHD

Läkare i Australien har tagit fram ny mjukvara som kan avgöra huruvida man har ADHD. Patienten löser en rad uppgifter på skärmen samtidigt som man mäter den elektriska aktiviteten i delar av hjärnan.

Hos nio av tio barn med misstänkt ADHD har diagnosen bekräftats med den nya metoden.

Läs mer i The Daily Telegraph eller besök The Brain Dynamics Centre.

(Jag kan i skrivande stund inte komma fram till The Brain Dynamics Centre, varför jag inte är säker på att uppgifterna är korrekt återgivna. Artikeln i The Daily Telegraph ger intryck av att testet säkert kan ställa diagnos, men det är möjligt att det är avsett att kombineras med andra tester.)

Unga vuxna med Aspergers syndrom

Många unga vuxna med Aspergers syndrom uppfyller inte längre diagnoskriterierna fem år efter det att de fått diagnosen. Samtidigt bedömdes flera av ungdomarna ha en mer uttalad funktionsstörning än när de först fick diagnosen. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Läs hela pressmeddelandet här.

(Jag undrar om någon genomför en motsvarande studie om flickor?)

Aspergers syndrom och arbete

Jag studerar min besöksstatistik noggrant. Varje gång Left is Right nämns i media kommer besökare - främst från kommuner, landsting, och faktiskt även Arbetsmarknadsstyrelsen - hit för att läsa om Aspergers syndrom och arbete, men jag har egentligen inte mycket att erbjuda. Jag har redan skrivit om Left is Right och Conexi. Jag har ingen egen erfarenhet av att ha Aspergers och vara arbetslös, eller för den delen arbeta. Min diagnos är en annan.

Eftersom jag är förtjust över att det trots allt tycks finnas ett intresse för frågan från myndigheternas sida har jag skrapat ihop några länkar som kan vara till nytta.

Ett företag som helt ignorerats av media är Andet utbildning och förlag. Företaget inte bara anlitar människor med Aspergers syndrom, det drivs av någon som själv har Aspergers. Torbjörn Andersson erbjuder både heldagsutbildningar och kortare föreläsningar - bland annat om Aspergers i arbetslivet.

I Danmark finns Specialisterne, vars anställda är IT-konsulter. Du kan läsa mer om deras verksamhet i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan.

I USA finns Evolibri, som bland annat hjälper människor med autismspektrumtillstånd välja en passande karriär. De förbereder sina klienter inför anställningsintervjuer och fungerar som stöd i jakten på ett jobb. Notera att Evolibri även arbetar med tonåringar - från 14 år och uppåt. Det är lättare att utveckla de egenskaper som krävs på den neurotypiska arbetsmarknaden om man börjar tidigt - alternativt hitta ett yrke där man faktiskt kan vara sig själv.

Slutligen - om du vill anställa människor med Aspergers syndrom, eller hjälpa arbetslösa till anställning, fråga dem vilka deras styrkor och svagheter är, och vilka miljöer de fungerar bäst i. Fråga både de som arbetar och de som är arbetslösa. Glöm aldrig att ingen enskild person kan tala för hela gruppen.

(Om någon vill starta ett företag som anställer verbalt begåvade kvinnor med ADHD ställer jag givetvis upp som försöksperson.)