Visar inlägg med etikett ADHD. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ADHD. Visa alla inlägg

torsdag 16 april 2009

Bokstavsbråk om mediciner

Tidningen Leva säger sig ha "gett sig ut i ADHD-frågans minfält, kantat av skandaler med misstänkt forskningsfusk, förstört forskningsmaterial och förtalskampanjer". Formuleringen antyder att man (med föga fog) vill framställa sig som oförvägen, och bokstavsbråk är ett infamt uttryck. Gnäll åsido - om det verkligen är medicinerna som avhandlas, och inte diagnosens vara eller icke vara, kan reportaget tänkas vara intressant.

Den som ännu inte fått sitt lystmäte av neuropsykiatriskt käbbel kan delta i debatten här. (I skrivande stund råder dock stiltje.) Den som vill sätta sig in i dispytens begynnelse rekommenderas Vanna Beckmans Strider under hjärnåldern.

måndag 30 mars 2009

måndag 23 februari 2009

Studiecirkel för vuxna med ADHD

En studiecirkel som handlar om strategier, teknik och hjälpmedel för att få vardagen att fungera bättre anordnas i Linköping. För mer information, se http://adhdcirkel.egetforum.se.

fredag 10 oktober 2008

Patolekt?

En tonårig flicka som via MSN hotat en kompis med våld döms att betala skadestånd, och överlämnas till vård inom socialtjänsten. Nämndeman Åke Broman har skiljaktig mening i skuldfrågan.

"Jag anser inte att det genom den utredning som presenterats i målet är styrkt att x yttrande varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos målsäganden eftersom yttrandet ingår i en vokabulär som är vanligt förekommande hos ungdomar som fått diagnoserna ADHD och Aspbergers syndrom. Åtalet är således inte styrkt och skall ogillas."

Är vokabulären vanligt förekommande? Är det rimligt att den som hotas förutsätts förstå att yttrandet inte är allvarligt menat? Bör neuropsykiatriska diagnoser befria från ansvar? Kommentarer önskas.

måndag 15 september 2008

Hm?

Jag kan inte kommentera, bara notera. Bland de klagomål som Patientnämnden i Norrbotten tagit emot finns "vi fick en diagnos på ADHD efter bara en timmes samtal med doktor".

tisdag 24 juli 2007

Arbetsminnesträning befrämjar hälsa och välstånd

Ganska snart efter att jag begåvats med bokstäver erbjöds jag ingå i klinikens studie om effekterna av arbetsminnesträning. Oemotståndligt, trots att T.O.V.A. är den mest själsdödande aktivitet man kan ägna sig åt. Så jag pratade glatt med förtjusande arbetsterapeut om igångsättningssvårigheter och klickade väl på de där förbannade fyrkanterna då. Sedan förberedande samtal med coach, vars uppgift var att motivera mig.

(Stackars kvinna. Hon föreslog att jag i slutet av varje träningsvecka skulle belöna mig med choklad eller biobesök. Vill jag äta choklad eller biobesök gör jag det. Motivation kan bara frammanas om någon annan belönar mig. (I slutänden visade det sig att fredagarnas telefonsamtal med coach blev belöningen. Hon sade att mina prestationer var övermänskliga, vilket jag villigt föll för, och besvarade myriader frågor om forskningen bakom mjukvaran, framtida målgrupper, och gudarna vet vad.))

Följande måndag inleddes fem veckors klickande - trettio till fyrtiofem minuter per vardag. I ReMemo ingår en rad övningar, av vilka jag hade lättast för den som involverade siffror. En annan bestod av blinkande rundlar i snurrande cirkelformation, vars beteende man skulle minnas. Åter en gick ut på att identifiera den avvikande stavelsen i ständigt längre nonsensord. Övningen som sånär fick mig att gråta var de geometriska formerna som for omkring, kolliderade med varandra, och blinkade.

Programmet är imponerande pedagogiskt upplagt. Det bedömer kvickt hur många enheter som ryms i arbetsminnet och anpassar sig därefter. Träningen sker konsekvent på en utmanande men inte överväldigande nivå. Resultatlistor och utförliga diagram över dagsform sporrar till vidare ansträngning när man når den oundvikliga platån och hatar ReMemo med hela sitt väsen. Kan man inte spöa den bästa prestationen kan man åtminstone höja medelvärdet.

Efter fem veckors grundträning, och tre veckors booster ett halvår senare, kunde jag repetera dubbelt så långa sifferserier som när jag började. Jag upplever att koncentrationsförmågan blivit bättre, att jag i lägre grad tappar tråden i det jag gör, och - bäst av allt - att förmågan att bearbeta information samtidigt som jag tar in den ökat drastiskt. Värt varje sekund av lidande, med andra ord.

Min milda kritik består i att de buggar jag påpekade inte åtgärdats när sex månader gått, och att de har en coach vars lämplighet för jobbet kan ifrågasättas.

I egenskap av någon med klen självdisciplin passade det mig bra att träna på klinik. Jag var tvungen att masa mig ur sängen om morgonen, kunde inte prokrastinera, och blev inte avbruten av telefonen. Är man av preussisk övertygelse och har dator utrustad med Windows kan man lika gärna umgås med ReMemo hemma.

torsdag 5 juli 2007

Har skolan rätt att kräva diagnos?

- Det är jobbigt att vänta. Jag har två år kvar i skolan. Med en diagnos skulle jag kunna få den hjälp jag behöver. Det skulle vara en lättnad att få veta vad som är felet innan min barndom är över, säger Sofia Jonsson-Norrgård.


DN skriver om en familj vars tre barn står i kö för neuropsykiatrisk utredning. Som alltid är en önskan om stöd i skolarbetet ett skäl till att man vill ha utredning och diagnos. Intressant.



På dem, bara. Att få adekvat stöd i skolan är en lång och omständlig process. Inled den så snart behovet konstaterats.

fredag 29 juni 2007

Sophie Dow sommarpratar

Efter att ha fått dottern Annie med grav DAMP startade Sophie Dow 2001 organisationen Mindroom med målsättningen att skapa insikt om och förståelse för personer med inlärningssvårigheter. Sophies och Annies livsöden är förebild i manuset för Hollywoodfilmen Breaking and Entering.


Sophie Dow sommarpratar den första augusti.

tisdag 26 juni 2007

Dum och dummare

Bästa handläggare vid Arbetsförmedlingen,

ADHD är inte ett intellektuellt funktionshinder. Att löda kretskort i Samhalls regi är knappast lämplig rehabilitering för någon som befinner sig två terminer från läkarexamen.

Med vänlig hälsning,
Agatha

söndag 10 juni 2007

Vetenskapsradion om neuropsykiatriska funktionshinder


Diagnoser som DAMP och ADHD har varit föremål för segdragna och känslosamma debatter. I den nya boken Strider under hjärnåldern skriver författaren och journalisten Vanna Beckman om allt från anklagelserna om forskningsfusk till scientologernas lobbying mot psykiatrin.


Vetenskapsradion P1 måndag 11 juni kl 13.20 och 12/6 kl 19.03 samt 16/6 kl 06.15.

lördag 9 juni 2007

Gissa citatet, del II

Kan vi lita på Riksförbundet Attention? Om du söker ett förbund med kopplingar till läkemedelsindustrin, som introducerar nya sjukdomsdiagnoser som är svåra att skilja från vardagssvårigheter och som selektivt rekryterar forskare med en odelat positiv inställning till medicinsk behandling - då kan du lita på Attention.


Hm. Knepigt. En debattör som a priori antar att kopplingar till läkemedelsindustrin är av ondo, bortser från att intresseföreningar inte författar diagnosmanualer, och avfärdar de neuropsykiatriska funktionshindren utan att anföra ett enda argument?

Jag vet. Det måste vara Leif Elinder.

onsdag 6 juni 2007

Bristande kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder i skolan

Barn med neuropsykiatriska funktionshinder, till exempel ADHD, är ett växande problem i skolan. Samtidigt upplever många lärare att de saknar kunskap och resurser för att möta funktionshindren.


Läs och kommentera på TV4:s websajt.

(Tack, Barracuber, för tipset!)

måndag 28 maj 2007

Orimligt lång väntan på diagnos i Göteborg

Att få en neuropsykiatrisk utredning som vuxen kan ta flera år. I Göteborg är väntetiden tre år och därmed längst i landet. Fyller du dessutom 35 år under tiden kan du glömma en undersökning.


Läs Henrik D. Ragnevis debattartikel i GP.

måndag 21 maj 2007

Kvinna, bliv vid din spis!


Eva Sternberg framhåller att utvecklingen av barnets hjärna under de tre första åren är helt avgörande. Den stress, som separationen vid en tidig dagisstart innebär, kan bli ödesdiger för barnet, menar hon. Om man tidigt i livet - under de första två åren - använder sitt stressystem varje dag under en längre tid så ”förgiftas” hjärnan och när vi sedan behöver stressystemet så fungerar det inte. Då får vi istället hyperreaktioner, överaktivitet och så vidare. Även autism kan utvecklas ur detta.


Eva Sternberg lanserar en ny version av kylskåpsmodern.

onsdag 16 maj 2007

SVT svarar inte...

...på min fråga om varför de valt att kalla ADHD en psykisk sjukdom. Däremot besvarar de en fråga jag inte ställt. Jag återkommer när jag lyckats lista ut vilken.


Radiohjälpens "Vårkampanj" samlar denna vår in pengar till stöd för forskning i samarbete med Psykiatrifonden, det har du säkert redan läst om på vår hemsida där det också står om tidigare vårkampanjer.

Formuleringen är dels en beskrivning av programinnehållet och dels en förklaring till varför det sänds, dvs att det är ett program som informerar om behovet av stöd till forskning.


Åldersanpassad diagnostik och behandling

Dagens Medicin sammanfattar kort en ny avhandling från Uppsala Universitet, som visar att symptomen på ADHD förändras med åldern. Avhandlingen kan läsas online.

tisdag 15 maj 2007

Om ADHD på SVT2

Under våren 2007 genomför Radiohjälpen i samarbete med Psykiatrifonden en radiohjälpsperiod för stöd till forskning kring psykiska sjukdomar. Ett program om ADHD - okänt på 60-talet men de överaktiva och impulsstyrda barnen fanns likväl. Bristen på förståelse och vård fick många gånger livsavgörande konsekvenser.


Programmet visas klockan 20.55.

Nu skall jag skriva till SVT och fråga varför de kallar ADHD en psykisk sjukdom...

Arbetminnesträning för barn med ADHD


Dataspel tränar hjärnans arbetsminne och kan hjälpa barn med ADHD. Fast inte vilket spel som helst. Det här spelet har utvecklats av forskare vid Karolinska institutet, som konstaterat att barnens arbetsminne ökade med 18 procent efter fem veckor.


Läs mer om Robomemo i Svenska Dagbladet och hos Cogmed.

(Ja, jag skall skriva om arbetsminnesträning för vuxna. Snart.)

lördag 12 maj 2007

LSS-boende med hästar


Snart öppnar landets första LSS-boende med hästen i fokus i Lillkyrka. Ridlektioner och naturskönt boende ska ge stöd åt ungdomar med handikapp som ADHD, Aspergers syndrom och autism.

Idén att göra hästen till terapi på boendet har utvecklats i samarbete med Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Varje elev som flyttar in på hemmet ska få en häst att sköta om och rida som sin egen så länge eleven bor på Götersvik.


Strålande initiativ! (Och om någon energisk människa kunde skriva till artikelförfattaren och förklara att neuropsykiatriska funktionshinder inte är mentala handikapp skulle jag vara än mer belåten.)

Den bistra verkligheten

Jag har inga kommentarer till artikeln, annat än att det här inte är ovanligt. Ibland är man tvungen att flytta för att få hjälp.