Bokstavsbråk om mediciner

Tidningen Leva säger sig ha "gett sig ut i ADHD-frågans minfält, kantat av skandaler med misstänkt forskningsfusk, förstört forskningsmaterial och förtalskampanjer". Formuleringen antyder att man (med föga fog) vill framställa sig som oförvägen, och bokstavsbråk är ett infamt uttryck. Gnäll åsido - om det verkligen är medicinerna som avhandlas, och inte diagnosens vara eller icke vara, kan reportaget tänkas vara intressant.

Den som ännu inte fått sitt lystmäte av neuropsykiatriskt käbbel kan delta i debatten här. (I skrivande stund råder dock stiltje.) Den som vill sätta sig in i dispytens begynnelse rekommenderas Vanna Beckmans Strider under hjärnåldern.

Nyheter om ADHD

Först trodde jag att Sesam fått hicka, men Läkartidningen har verkligen fyra artiklar om ADHD idag.

Den i mitt tycke mest intressanta artikeln handlar om det möjliga sambandet mellan ADHD och ätstörningar. Fall där en ätstörning upphört sedan man konstaterat att patienten har ADHD och börjat behandla med centralstimulantia beskrivs.

WHO har med utgångspunkt i de diagnoskriterier som ställts upp i DSM-IV tagit fram ett nytt screeninginstrument, vilket ger möjlighet till internationella jämförelser och samordning av kunskap. (Du kan läsa mer om ASRS v1.1 här)

Kjell Modigh konstaterar att ADHD inte finns med bland de tillstånd som enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård måste behandlas parallellt med ett missbruk.

Lars-Olov Brorson påpekar att det inte är vettigt att låsa sig vid diagnostiska gränser när det gäller att utforma stödinsatser.

Ge barnen knark!

Det finns föräldrar som av rädsla för att deras barn skall bli missbrukare inte vill att de behandlas med amfetamin eller metylfenidat (det vill säga Concerta och Ritalin). Föräldrar vill i allmänhet sina barns bästa, och man bör respektera deras oro. Frågan är dock på vilka grunder man fattar sina beslut? Har man tagit del av den information - positiv såväl som negativ - man behöver för att avgöra vad som mest skulle gynna barnet?

Brian Doyle sammanfattar en studie om ADHD, läkemedelsbehandling, och missbruk. Följande statistik kan kanske vara intressant.

• 27 procent av alla vuxna har, åtminstone under en period, missbruksproblem


• risken att den som har obehandlad ADHD utvecklar ett missbruk är 55 procent


• ungefär en tredjedel av de tonåringar som har obehandlad ADHD missbrukar alkohol eller narkotika


• av de tonåringar med ADHD som får läkemedelsbehandling har 12 procent ett missbruk, vilket skall jämföras med 8 procent av dem som inte har ADHD

Slutsatsen är alltså att det vid ADHD alltid finns en förhöjd risk för missbruksproblem, men att den kraftigt reduceras genom läkemedelsbehandling.

(Inlägget skall, trots titeln, inte tolkas som att jag förespråkar att alla som har DAMP eller ADHD skall använda centralstimulerande läkemedel. De är inte alltid en fungerande lösning. Min målsättning, vilket säkert framgått av tidigare inlägg, är att korrigera den felaktiga information som sprids, och motverka fördomar - efter bästa förmåga.)